torsdag 1 oktober 2009

Sociala medier - döden för TV-serier, eller för ett förlegat TV-tittande?

Jag har sedan barnsben varit fast i TV-serieträsket. Och då ska man inte jämföra med någon sorts partyknarkare från Östermalm, nä, mer som en riktig heroinist i en pendeltågstunnel. Men även jag gjorde skillnad på skit och skit. Våra Bästa År gick bra, medan Glamour föll bort. Men det var serier som Dallas, Macahan och V som fick mig att fastna för fenomenet TV-serie. Det var en social tillställning. Det fanns chips, godis eller liknande (förutom under den där perioden när folk skulle äta grönsaker med dip...). Det blev något att längta till. Jag gillar den där längtan, och den där otroligt jobbiga känslan vid en säsongsavslutning med en helt djävulsk cliffhanger, för att sen börja ladda upp på hösten igen inför kommande säsong. Och så har det också varit med serier som Lost och Heroes t.ex. men det börjar urholkas. Jag har helt enkelt tappat sugen för serier, och jag tror inte att det handlar om stigande ålder eller någon form av mognadsprocess.

Svaret tror jag mig hitta i sociala medier. Överallt snappar jag upp små kommentarer om något avgörande som händer i säsong 12, som för övrigt var bättre än både 7 och 9... Va fan! Jag sitter fortfarande med säsong 1 på SVT! Det bär mig emot att ladda ner en hel serie för att plöja igenom. Har t.o.m. svårt för serier på box. Lika svårt har jag att se på säsong 1 av en serie och veta att folk i min bekantskapskrets eller i mina nätverk vet vad som händer flera säsonger fram. Det stör mig till den grad att jag slutar kolla på en serie. Jag vet att jag blir för nyfiken och kollar upp någon fan-grupp på fb, eller klickar på nån länk nån har lämnat på Twitter.

Det kanske är så att jag har ett förlegat förhållningsätt till mitt TV-tittande, men jag vill ha den där längtan. En speciell tid när ingen ska störa, och känna att missar jag de här 45-60 minuterna kommer något fattas mig för resten av livet. Små detaljer och ledtrådar som jag aldrig kommer att få reda på.

Eller är det bara så att jag håller på att byta ut beroendet? TV-serier mot sociala medier?

4 kommentarer:

  1. Jo, unge Skywalker, vi tycks vara dömda att spendera vår tid framför sociala medier och Youtube istället för vid nåt mer kvalitativt. Jag tror bestämt det är dags för mig att, för första gången icke ironiskt, använda frasen: det var bättre förr :) Men tvingar också in en vidrig smiley för att sänka min mentala ålder med ett par decenier.

    SvaraRadera
  2. En gång har jag använt en smiley, och det var för på skämt. Skäms ändå för det och känner mig smutsig än idag.

    SvaraRadera
  3. Asså, jag håller fast vid att kolla på serier när de går på TV, men det klarar jag av två anledningar.

    1. Min dator är skit så man kan ändå inte hålla på å ladda ner och kolla där, för den hänger sig och blir skållhet.

    2. På nåt sjukt sätt lyckas jag hålla min nyfikenhet i schakt. Jag har aldrig gillat att veta vad som händer i slutet (vilket också leder till att jag aldrig avslöjar slut) och därför kollar jag inte på fansites o.dyl. Blev däremot jävligt irriterad när jag insåg att man inte borde följa Ryan Seacrest på twitter eftersom han avslöjade vinnaren i SYTYCD. Flera månader innan det va klart här! Usch och fy.

    //Marika

    SvaraRadera
  4. Jag var bra i början på att tygla nyfikenheten, men sen tog det över tyvärr. Det var så förbannat jobbigt att alla runt om mig visste massa saker som jag inte gjorde. Nu är det förstört... Men jag kommer säkert tillbaka.

    SvaraRadera